måndag, september 15, 2014

DAGEN EFTER

Ja ni, ännu en värdelös dag om man vill se det så. Jag försöker att inte tänka i sådan banor för varje dag har alltid något att ta fasta på. Men i betydelsen att orka och ha lust att aktivera sig så har den varit värdelös. Jag präntade ju ner lite saker som jag skulle kunna göra varje dag, till och med lite mag och rumpövningar. Var inte kul att ta kort och se resultatet *ler*. Men det blir ju inte roligare bara för att jag har det på en lapp. Den här segheten stör mig, men det som stör mig mest är att jag inte kan bryta den.
På lördag är det bokmässa här i stan som jag funderar på att åka in till. Fick även se en lapp på ett träd förra veckan  ( det fungerar så på landet )  att Tomas Enhager skulle ha föreläsning samma dag. Googlade det idag och jag kan nog bara göra en av sakerna då han börjar 13.00. Fast när jag vaknar på lördag kanske jag inte alls har lust att åka in till stan. Men lite motivationsboost vore inte fel och kostnaden är överkomlig... 50 kr.   

Försöker även komma på något att tjäna pengar på. Jag vet, jag tjatar om dessa pengar som inte finns. Snart går jag väl ut och rånar en bank *ler*. Men det håller ju inte att tigga pengar så här som jag gjort här på bloggen, för det jag behöver är lite extra varje månad för att överhuvudtaget få ihop det.
Jag har bara kommit på tre saker. 1. Starta ny blogg med annonser. Men det är osäkert och tar tid att generera besök så det lönar sig. 2. Ge sin åsikt om diverse saker. Men det är mest på engelska och ger låg ersättning. 3. Sälja saker via blogg eller hemsida. Men vad har jag att sälja som folk vill betala för?
Kanske ploppar det bara upp en strålande ide´ en vacker dag?

Dagens mat. Potatis, pepparrotssås på mitt sätt ( grädde, redning, pepparrot, salt ) och en veg chorizo som jag hade kvar sedan 08- folket var här i somras.  Var riktigt gott.

När potatisen kokade satte jag fötterna i ett fotbad. Något jag skjutit och skjutit på länge, så var hög tid att fixa fötter och tånaglar. Jag har ny skurhink och den är i minsta laget för att båda fötterna ska få plats. Men allt går.

Som jag skrev i natt så trodde jag ju att även Borg skulle lämna, vilket han gjorde idag. Så snabbt trodde jag däremot inte att han skulle tillkännage det. Som jag ser det så är det högst troligt att  de bestämt och planerat det här sedan länge. De kanske till och med har något eget projekt på gång.
Nedrustningen av landet och välfärden planerade de ju redan under studenttiden och lyckades med. Nu återstår att se om Löfven kan lappa och laga, men först måste han få till en duglig och handlingskraftig regering. Synd att han inte fick egen majoritet, tycker jag.

Redan i oktober kan det bli krisaktigt när riksdagen ska rösta om de vill ha Löfven som statsminister. Säger majoriteten nej så vet jag inte. Blir det omval då kanske. Fast som vanligt så ska man inte ödsla energi på något man inte vet om det kommer att ske. Jag tror han fixar det... på något sätt och förstås utan att blanda in SD.

Vem var du Fredrik Reinfeldt frågar sig Eric Sundström i Dagens Arena idag.

En ung MUF:are från -92. 27 år gammal och ordförande i MUF. -94 var hans förutsättningar detta: Fredrik Reinfeldt vill avskaffa välfärdsstaten ”med chockterapi”. I framtidsvisionen ingår avskaffandet av barnbidrag, delpension och vårdnadsbidrag samt en höjning av pensionsåldern.

12 år senare fick han chansen, som han alltså inte försatte.

En dagens MUF:are. Äpplet faller inte så långt från trädet heter det ju, så vem vet. Om 12-15 år är vi kanhända tillbaka till det vi nu lämnat. Fast riktigt så blir det säkert inte eftersom både vårt samhälle och vår omvärld utvecklas och ändras på dessa år. Men scenariot är i vilket fall inte helt otänkbart.

I morgon är det dags igen. Dags för nytt gift till min stackars kropp. Det är både för och nackdelar med gift varje vecka. Fördel att biverkningarna är mycket, mycket mildare. Men idag värker det i vaden igen och även låret. Nackdelen är att jag inte hinner komma ifatt varken fysiskt eller psykiskt. Jag lär inte bli mitt vanliga jag förrän behandlingen är slut .

Jag hoppas i alla fall att det går efter planering i morgon så det inte tar flera timmar extra som de två senaste gångerna. Men det märks. Jag ska gå av i samhället på vägen hem tänkte jag och handla lite potatis, grönsaker, frukt och katrinplommon och rödbetor om det finns och fetaost.
  

DET BLEV SOM JAG VILLE

Hej då mannen och lycka till. Bra av Löfven att säga samma. Nu kan jag sova gott i natt. Minns ni vad jag skrev för ett tag sedan? Jag fick rätt. Han lämnar partiet. Jag tror dessutom att han är kär, fick den känslan så sent som idag faktiskt när jag såg intervjun med honom i ettan.

Jag tror även att Borg kommer att göra honom sällskap i att lämna. Kanske också Bildt, fast varför jag tror det sista vet jag inte. Det bara kom i huvudet.

Men som det pratas stort och brett om nu är ju hur fortsättningen blir. S+Mp är ju givet. Själv ser jag det inte helt osannolikt att FP hakar på. Trots deras idoga nekande i valrörelsen.

Om min önskan att Alliansen ska upplösas kommer att bli verklighet beror på. På ett sätt gör de då sig själva en otjänst kan jag tycka eftersom de är små ensamma. KD har jag inget emot om de åker ut om fyra år. Å andra sidan vill ju ingen ha SD som sammarbetspartner. Och väljer FP ett samarbete med S så är Alliansen ett minne blott.

Ja det fortsätter att vara spännande, men ett bättre Sverige är jag övertygad om att vi får nu. Om jag sover gott i natt så ligger nog Löfven vaken och funderar.

söndag, september 14, 2014

KÄMPAR PÅ


                                                                     Kämpar på.

                                                  Låt snart denna resa vara över.
                                                  Jag tappar mig själv, min kropp, min själ.
                                                  Mina muskler förtvinar, konditionen är noll.
                                                  Tankarna blir mörka. Orken börjar sina.
 
                                                 Jag bevakar mina blodprovers cancermarkörer.
                                                 De har ännu inte minskat. Står mest still.
                                                 Men känslan är stark. Jag kommer bli frisk.
                                                 Fast mycket är jobbigt och resan så lång.
 
                                                 Jag vet att gifterna är vad mitt blod behöver.
                                                 Ett nödvändigt ont för att cancern ska förintas.
                                                 Fastän priset är högt och tålamodet svajar
                                                 ser jag ljuset i tunneln och ska fortsätta kämpa.

VALSÖNDAG

Första halvan av denna spännande, soliga septembersöndag tillbringande jag i soffan framför tv-n. Hoppade mellan fyrans nyhetsmorgon och ettans valprogram. Det går ju inte att komma ifrån att ettans var mer sterilt och tråkigt.
För att sedan snabbt säga något om gårdagens debatt mellan Reinfeldt och Löfven, så var det ett nytt grepp. Tyckte lite synd om herrarna som fick stå i 1½ timma helt "nakna" och utsatta framför en publik och programledarna. Fast de är ju vana, men jag skulle tyckt att det vore lite läskigt. Det här var så att säga lite mer på riktigt eftersom det var publiken som ställde frågorna och jag måste nog säga att de klarade sig jättebra båda två.

Min röstning klarade jag ju av för ett tag sedan och nu är jag lite smått nervös inför kvällens rösträkning. Även fastän prognoserna visar på en rödgrön seger så vet man ju inte alls hur det hela avlöper och hur det sedan blir med konstellationerna. Min förhoppning och stora önskan är ju som ni väl vet vid här laget att Moderaterna och Alliansen försvinner all världens väg och aldrig mera återuppstår.

Innan jag reste mig från soffan funderade jag lite hit och dit som jag ofta gör. Lät tankarna få komma som de ville. Jag mår mentalt bättre just nu än tidigare i veckan och bara att upptäcka det gör att det blir ytterligare ett snäpp bättre. Jag kom ihåg en sekvens från nattens dröm vilket är jättelänge sedan jag gjorde. Jag var hos frissan och klippte mig, tror det var min vanliga frissa. Håret blev bra, lite kortare än jag normalt har. När jag godkänt resultatet så lyfter hon av mig håret och jag förvånas över att hon visste att jag hade peruk. Hur den ska tolkas vet jag inte. Kanske inte alls.

En dikt totade jag ihop också som jag tänkte dela med mig av i ett eget inlägg snart. Beslutade mig sedan  för att gå upp till skogen. Får passa på när orken och lusten finns där. Jag nämnde ju mina gamla kavajer i ett tidigare inlägg, som jag sparar på, fast de är både gamla och omoderna de flesta av dem. Har bl.a. en lång kavaj. Försökte googla nu efter när de var populära, men det verkar finnas att köpa även nu. Tror att jag köpte den här i början på 2000-talet.  Hur som helst fick jag för mig att ta den plus hatt idag och så lite annat under med tanke att fota om ingen människa fanns i närheten. Jag hade inte kavajen på mig utan hade den över armen, utom när jag tog översta bilden. Det var ju så himla fint väder.

Tanken var att ta av linnet och bara dra ner byxorna och fota lite olika... bakifrån, från sidan, framifrån. Men jag har inte lång tid på mig innan självutlösaren löser ut, så bakifrånbilden blev så här. Och jag vågade inte hålla på så länge eftersom jag inte var så långt in i skogen och det är sommarstugor och svampplockare och gud vet allt.

Beskar den så den får duga ändå. Ni ska få se de resterande också men en annan dag. Nöjd är jag väl inte eftersom jag inte är nöjd med min kropp för tillfället. Men utifrån så som läget är får de duga. Tog faktiskt bort de värsta skrynklorna på ändan. Men bröst och ända blir mindre och mindre och magen större typ.

Var precis lagom när jag kom tillbaka vid tre att gå ut med tvätten till tvättstugan och medan tvättmaskinerna snurrade så fixade jag vegpytt och ett stekt ägg som åts med de sista inlagda rödbetorna. Blev sugen på färska, kokta rödbetor med fetaost, så om det finns så inhandlas det nästa vecka.

Den rena, torra tvätten var jag nyss ute och hämtade in, fast jag bryr mig inte om att plocka in den förrän i morgon. Nu ska jag sätta på tv-n igen och åtminstone till en början lyssna på valvakan. Sedan kurar jag väl ihop mig i fåtöljen och följer rysaren.

lördag, september 13, 2014

RUBBADE PÅ MINA PRINCIPER

Det är lördag, men det blev inte datorfritt idag. Ibland måste man rubba på sina principer *ler*. Och tur var väl det, för hittade en massa kort på minimänniskorna i mailboxen. Då hade jag även pratat med den äldre av dem i telefon innan. Jag längtar otroligt efter att träffa dem. Men det är inte riktigt läge att sätta sig på en buss och åka upp till huvudstaden just nu och de själva har ju fullt upp. Men, men, den som väntar på något gott osv.

Har till största delen häckat i soffan idag. Tog ett kort på kala skallen också, fast egentligen vill jag varken se mig själv i spegeln eller på kort utan hår eller mössa. En vacker dag kan jag förhoppningsvis dra kammen genom mitt egna hår igen.
Det är dumt att påstå att jag har gråtit i soffhörnet, men tårarna har trillat. Jag är ju så blödig *ler*. Värre och värre för varje år.  Först blev jag så glad när de hittat den försvunna tvååringen välbehållen så då rann tårarna och jag tackade alla högre makter för att det slutade lyckligt. Sedan tittade jag på reprisen av Idol och då rann tårarna igen. Inte för de som blev utröstade, utan för de som fick vara kvar. 

Jag skulle ju skriva listor och strukturera upp min närmaste framtid som igår. Men då slumrade jag till och sedan hade jag ingen lust. Idag är magen inte helt okej, men bra mycket bättre och även vaden. Och då blir man automatsikt lite lättare till sinnet, så i pauserna funderade jag lite och skrev ner lite och fotograferade lite. Jag fick lite idéer men ska inte dra dem nu. Vad gäller matsedeln så blev det än så länge bara uppspaltning av dagarna, två veckor fram i tiden. 

Jag är så trött på det här tänket att jag måste försöka få i mig något näringsmässigt varje dag. Jag vet ju att jag för min egen skull bör få det och jag tänker också fortsätta äta lagad mat en gång om dagen. Men inte idag. Idag vill jag vara som vanligt och leva som jag gjorde förr, alltså gå på vad jag känner för just den dagen. Vill jag äta så äter jag, vill jag inte så äter jag inte. Så vinet jag inte tog i går, tog jag idag med oliver som tilltugg och pepparkakor och keso. Det får bli dagens mat. Skulle ju ha varit gott med en bit ost, men keso är billigare. Hällde sedan upp ett glas till som jag har bredvid mig nu ihop med en ostriskaka och några mandlar. Sedan får det räcka om jag inte ska somna framför debatten mellan Reinfeldt och Löfven i kväll och då fyller jag magen med fil och flingor.

Apropå gårdagens partiledardebatt så blev jag glatt överraskad när Löfven kontrade med fas 3 när Reinfeldt för femtioelfte gången körde sitt mantra om 300 000 nya jobb, som nu plötsligt var 340 000 jobb. Tyvärr rann det ut i sanden. Jag skulle önska att han idag fortsätter på temat och frågar mannen vad det är för jobb. Åkesson var också inne på det, om det var igår eller en annan dag minns jag inte. Likaså skulle jag önska att Löfven tar upp sjukkassereglerna. Jag fattar inte varför det inte nämns alls, trots att så många lider av dem.

Läste en debattartikel i Aftonblaskan om hur snett det är. Ja, det här är ju bara en av många berättelser. 38-årig tjej, civilingenjör, jobbar som projektledare, fick cancer 2011, helt sjukskriven under strålbehandlingen ca 6 månader. Började sedan trots skruttighet jobba 25 %.  Ökade undan för undan upp till 50 och sedan 75 %. Oktober 2013 blev hon utförsäkrad efter de regler som Alliansen hittat på, hon fick alltså inte fortsätta vara sjukskriven 25 %.  Hon får ett brev från AF att hon ska infinna sig till arbetslivsintroduktion. Först trodde hon det var fel eftersom hon hade jobb och jobbade 75 %. Men det var inte fel.
Citat:  Hela situationen kändes så himla förnedrande. Som att det inte räckte med att jag varit svårt sjuk – dessutom skulle det system som egentligen ska skydda mig jävlas. Vi satt några stycken på AF med likadana kallelser i handen i väntan på att bli uppropade. De flesta hade liksom jag fått gå från jobbet och hade bråttom tillbaka.

Utgångspunkten är att den som är långtidssjukskriven inte har något arbete. Att den som är eller varit sjuk nog bidragsfuskar eller bara behöver ta sig i kragen. För i Sverige är ingen sjuk längre än 2,5 år.

Jag reflekterade även över en annan sak hon skrev och som jag också läst hos någon bloggare som varit/är cancersjuk och som jag verkligen kan hålla med om.  Jag var svag och skruttig men ville bara att allt skulle bli som vanligt. Som innan jag blev sjuk. Det är nog en inställning jag delar med de flesta som är eller varit svårt sjuka.
Jag är ju fortfarande inne i behandling men jag hatar verkligen att inte vara mitt vanliga jag.
Alliansfritt skriver också om sjukförsäkringen.

Inlägg från facebooksidan att skrota Fas 3.  Alltså med tanke på att Löfven borde ifrågasätta Reinfeldts uttalande. Men kanske är det inte bra att göra det så här i slutspurten. Jag vet inte. Men jag tycker Reinfeldts hycklande borde komma fram.

På någon av våra blaskor Afton eller Expressen läste jag nyss hur några av våra kändisar röstar. Många ville inte säga och jag förstår inte detta hemlighetsmakeri. Skäms de över vart de står politiskt? Okej att journalister och liknande inte vill ståta offentligt typ Malou, men de andra. Men av de som stod upp för sin åsikt var förvånansvärt få moderater. Ganska många vänster och ganska många miljöpartister och så några F! anhängare.   Lundell skulle rösta på MP. Onödigt vetande, jag vet, men lite kul ändå.

Ni får klicka på bilden så blir den lite större. Inte mycket , men lite. Källan vet jag faktiskt inte, tror det var facebooksidan jag hittade även detta på, men ursprungskällan stod inte. Jag är ju lite statistiknörd *ler* så tyckte det var lite lattjo.
Första rutan visar hur arbetare röstar, andra tjänstemän. Tredje egenföretagare och sista rutan arbetslösa. Jag är lite förvånad att så många arbetslösa röstar på moderaterna.

Ja, nu fick ni ett litet inlägg även idag. Jag ska fylla på vattenglaset, diska vinglaset och återgå till soffan och skriva klart matsedeln.