fredag, maj 22, 2015

FÄRSKPOTATIS och JORDGUBBAR

Vi tar väl en sån här bild idag för att det är fredag och för att påminnas om tider som varit *ler*. Och som kanske kommer åter.
Grått ute och grått inne, trots tända lampor överallt nästan. Regnet hänger i luften och buskar och trädkronor vajar av vinden. Men bortser man vinden ändå ganska ljummet i luften.

Ja, jag har varit ute. Mot min vilja egentligen, fast kände mig tvingad för det var tomt i kylen. Är ett bra tag sedan jag handlade så nu var det ett måste att fylla på mjölk, proviva, frukt och grönsaker. Men kom inte iväg förrän vid tre på grund av att magen och illamåendet kom som ett brev på posten någon timma efter frukosten. Jag blir så jäkla less och tappar lusten för det mesta. Jag lade mig i soffan och slumrade till och mådde faktiskt bättre när jag vaknade. Men jag kan ju inte lägga mig i soffan och sova varje gång magsug och illamående kommer.

Nu kom det ju tillbaka ganska snart så fort jag började styra och röra på mig. Jag vet inte hur lång tid det tar innan de här starkare pillren ger effekt... om de ens ger effekt.... tre dagar, fem dagar. Förr hörde man folk ta Novalukol för magen. Jag vet inte om det finns längre, men funderar på att kolla på apoteket. Ingen vet ju riktigt orsaken till problemet. Jag var och är ju inne på att magslemhinnan tagit stryk av gifterna. Onkologen att det är magkatarr och nu börjar jag själv luta åt att det utvecklats till magkatarr. Visst finns bukhinnan i bakhuvudet, men det är inte troligt med de symptom jag har. Säker kan jag inte vara, men det här sitter och känns som det är i magsäcken. Och jag har ju haft det sedan jag började den här skitresan, fast det blivit värre med tiden.

Nåväl, sent omsider traskade jag iväg till Ica. Sist jag såg priset på svenska färskpotatisen var det 49 kr. Alldeles för dyrt för mig. Nu var det nere på 34kr. Egentligen för dyrt det också, men jag köpte några stycken ändå. Tänker göra rotfrukter i ugn i helgen med champinjoner och hel färskpotatis och då går det inte åt många. En middag med sill och potatis räcker det till också.

Tyvärr inte svenska jordgubbar, men holländska. 25 kr med ICA-kort. Riktigt fina, behövde inte kasta en enda gubbe och relativt goda. Det lite vattniga kommer man nog inte ifrån. Men jag längtar som sjutton efter att få sätta tänderna i en svensk, söt jordgubbe.

Tycker det varit dålig struktur på dagarna sista veckan, så har gjort en lista med saker som borde göras. Inte i helgen, men under nästa vecka. Men inget förutom städa är något egentligt måste. Allt hänger på dagsform och mående. Någon dag i helgen, tror det var söndag, skulle det bli sol och då hoppas jag att jag orkar gå upp till skogen för att få lite energi.

Jag önskar er som läser en fin helg och Pingst.

torsdag, maj 21, 2015

IDAG... RÖNTGEN

Här sitter jag och ser glad ut tidigt på morgon. Trött är jag också för sov bara 5 timmar i natt. Jag låg och läste till halv ett och sedan larmade klockan vid sex. Men jag tror faktiskt att jag sov dessa timmar i ett streck... tack vare Kortisonet måste jag tillägga.
Sol när jag gick till bussen. Så himla underbart.

Jag hade inte fått någon kallelse till den här tidiga tiden, men vid sms påminnelsen kom två tider så förstod att den här tidiga tiden var till röntgen av dosan. Genomlysning kallas det tydligen för, enligt skylten. Lite lurigt tycker jag allt att det är när de ska pytsa in kontrast via dosan. Men vore det farligt på något sätt så skulle de ju inte göra det och de kollade faktiskt att det var backflöde. Utan att jag behövde säga något. Sedan kom det en läkare som sprutade in kontrasten och tog bilderna. Fick väl inte det största förtroendet för honom, men spela roll. Enligt vad han kunde se där så var dosan helt okej. Men då har vi i alla fall kollat upp den.

Röntgensköterskan var gullig. Hon lät nålen i dosan sitta kvar så kunde de vid den andra röntgen av buk och lungor ge kontrast via den då också. Så slapp de sticka i armen. Fast jag hade nog föredraget det *ler*.  Och rocken behöll jag på och hon var med bort till datortomografin och pratade med dem där och hämtade kontrastvätskan åt mig och styrde. Det var nog inte bara för min skull, utan även för att hjälpa personalen  som verkade ha fullt upp idag. Jag skulle in vid elva, men kom inte in förrän tjugo över.

Jag roade de andra väntande med att dra fram en stol i gången och palla upp kameran och hoppas på att ingen kom dragandes med en säng eller liknande just då. Jag ville ju ha ett kort drickandes kontrast också, som jag har från de andra röntgengångerna.

När jag var klar var det så befriande och skönt att komma ut i solskenet. Åkte hem direkt. Åt spenat och ägg medan jag kollade av datorn och nyheter och annat. Sedan blev det balkongen äntligen, trots att jag borde undvika att pressa innan Kortisonet gått ur kroppen. Men så himla skönt. Några moln drog förbi då och då, men försvann relativt snabbt. Småslumrade lite där i solen.

Efter äggkokningen när plattan ändå var på, så gjorde jag lite hallonsås. Som såg jag senare mer blev hallonkräm. Hade i lite potatismjöl, vilket tydligen var helt onödigt. Men det går nog att äta mannagrynsgröt med hallonkräm *ler*. Men det blir senare. Nu ska jag se vad som ska bakas.

IGÅR.... 11:e GIFTOMGÅNGEN

Då tar jag plats vid min kära dator en stund. Det blev inget inlägg igår som ni märkte. Blev så trött när jag kom hem, så efter lite mat slängde jag mig i soffan och sov till långt in på kvällen. Orkade inte bry mig om dator och blogg då, utan såg tv och lade mig efter Filip och Fredrik och läste till halv ett i natt.

Inget problem med dosan igår heller, den gav backflöde direkt. Lite prat med sköterskan som vanligt innan första giftet Avastinet kopplades på. Det är lite svårt att veta vad jag ska svara på frågan hur jag mår. Det är bara när jag mår bra eller skapligt  typ som idag med Kortison i kroppen, som jag inser hur jäkligt det är med den här spökande magen och återkommande illamåendet och att aldrig vara sugen på något att äta. Man anpassar sig på något sätt efter det och undrar för sig själv om det verkligen är så illa, med tanke på att jag mått mycket sämre tidigare.

Hon, sköterskan, tyckte vi skulle testa igen med de där tabletterna som inte hjälper och som heter något konstigt omeso...??. Men med lite mer styrka och två om dagen. Okej, tänkte jag vi testar väl, så jag fick med mig två kartor hem. Förra gången var det en burk. 14 stycken så blir precis en vecka. Idag struntade jag i att ta, men ska börja i morgon. Jag har inga större förhoppningar, men funkar det vore det skitskönt att slippa magsug och illamående.
Tarmarnas plötsliga dans här om dagen nämnde jag inte. Det är ju inget återkommande utan något som bara dykt upp ett par gånger under den här behandlingsomgången. Ska höra med läkaren när jag ska dit om det är okej att ta Probimage. Har ju några kvar i burken. Är min egen spekulation att giftet sabbar bakteriefloran i tarmen.

Vägde mig som brukligt när jag får båda sorterna. Kul att ha kommit under 70, men tror inte att det beror på gifterna, utan mer på det dåliga ätandet dagarna innan. Men det märks om 14 dagar då jag väger mig igen. Diafragman fortsätter öka så något är inte som det ska, enligt mig. Prickarna finns kvar och har ökat och även spridit sig lite till ryggslutet, precis som vid de tidigare tillfällena då jag haft vätska i buken.  Fast det är inget jag funderar särskilt mycket på just nu eftersom jag snart ska till läkaren och förhoppningsvis få svar.

Blodprovssvaret hade några avvikelser den här gången. Dels låg de vita blodkropparna nu under lägsta gränsvärdet, men det är vanligt vid cellgiftsbehandling. Jag har varit väldigt förskonad kan jag tycka vad gäller det. Blir det för lågt är man så infektionskänslig att man ska undvika folk och man hoppar över behandlingen tills det ökat. Men det händer inte mig... peppar, peppar.

HB-värdet sjunkit som jag trodde och låg precis under nedersta gränsvärdet som är 117. Jag hade 116 mot 119 förra veckan. Men jag hade 116 i april också och då ökade det upp till 124. Bara att hoppas att så blir fallet även nu.

PH-värdet som plötsligt var 7 sist det togs var nu nere på 5 igen. Så nu ska jag testa mina Chlorellaalger och se om det påverkar som det påstås.

Nu ska jag hinna med ett inlägg till innan jag sätter mig framför tv-n. Tänkte se kändisarna som bakar. Egentligen inget program i min smak, men är tydligen lite roliga figurer med så ska se det här första i alla fall.  

tisdag, maj 19, 2015

REGNIG, TRÅKIG TISDAG

Det blev varken något vil eller någon mat igår efter att jag bloggat. Jag satt kvar vid datorn och slösurfade. Hamnade på en blogg. Undviker ju i regel bloggar som är skrivna av andra cancersjuka, om den inte sticker ut och det gjorde den här. En 45-årig tjej som 2012 fick diagnosen äggstock eller om det var äggledarcancer vid ett läkarbesök för urinvägsinfektion.

Länken går till den nuvarande bloggen, men finns länk där till den gamla bloggen. Jag började läsa från början och klockan blev både sex, sju, åtta och mer. En positiv tjej med humor och livsglädje, fotograf. För att få ut något av den här cancerskiten så började hon ett projekt med att fota skalliga cancerkvinnor och det blev en bok. Jag har läst om det förut, men inte läst hennes blogg. Precis som jag ville hon inte visa sig utan peruk. Det var en hel del igenkännande.... som att känna sig som en betraktare fast man visste att det handlade om en själv.

21.55 började Filip och Fredrik och då stängde jag av, tog bananen jag aldrig åt på tåget hem i söndags och en liten burk med gröna bönor och la mig i soffan.

Men då kände jag hur infernalisk trött jag var, så efter att Flink testat glass så stängde jag av tv-n för att gå och lägga mig i sängen. Men så långt hann jag aldrig, jag somnade med lamporna tända överallt. Vaknade som vanligt efter ett tag, men orkade varken gå upp och släcka eller förflytta mig till sängen så sov hela natten i soffan.
Halv sju gick jag upp. Magen är nästan alltid bra när jag vaknar på morgon, utom förra onsdagen då. Sedan efter några timmar kommer det jäkla magsuget krypande. Så ock idag förstås, så jag pillar i mig det ena och det andra i ett försök att det ska lugna sig. Vilket det inte gör längre. Men det har inte övergått i direkt illamående än och det hoppas jag inte det gör idag. Jag tog till slut en av de tabletter jag tar på morgon innan gifterna, för magsyran. Fast det blir ingen skillnad.

Jag kan inte påstå att jag är lika trött som igår så att jag vill sova. Men trött i kroppen och noll lust och inspiration att ta tag i något. Fast jag tror både kropp och sinne skulle må bra av en liten promenad.

Men hur kul är det i det här vädret? Känns som att det regnat hela tiden sedan jag vaknade.
Idag måste jag försöka få i mig lite mat även fast jag inte är det minsta hungrig. Blir nog bara ett paket nudlar, men det är i alla fall bättre än inget. Hade en tanke förut att koka upp lite frysta hallon och göra hallonsås, som sedan fick kallna och sedan göra en skål mannagrynsgröt. Men det känns som ett för jobbigt tilltag just idag.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra resten av den här tråkiga majtisdagen. Att äntligen ta mig för att titta på Tusen bitar vore ju ett alternativ och samtidigt kanske glömma mage och regn för en stund. Men jag känner inte riktigt för det. Jag vill helst undvika soffan tills i kväll.

Att vira in mig i en pläd och göra det bekvämt i fåtöljen med en bok är ett annat alternativ. Stor risk att jag efter tag somnar och det kanske jag bara skulle må bra av. Klockan är ju inte så mycket än så det skulle nog inte bli några problem att somna i kväll/natt ändå.

Helst skulle jag just nu och just idag vilja vara en liten katt som blev ompysslad och klappad. Det är inte ofta jag känner så, men ibland så. Det behovet är jag ganska säker på att alla har i mer eller mindre varierande omfattning.

I morgon är det dags för gift igen och det låter väl knas att säga att jag ser fram emot det. Men den dagen och dagen efter har jag de senaste gångerna mått rätt bra. Och det beror inte på gifterna, utan på Kortisonet och det andra jag tar då. Men om det blir så den här gången kan man ju inte veta.  

måndag, maj 18, 2015

ATT DET SKA VA SÅ KALLT I MAJ

Jag vet att det är lönlöst att gnälla på vädret *ler*, men jag gör det ändå. Jag tror det varit högst fem dagar i maj som varit soliga och någorlunda varma. Nu är ju inte maj slut ännu, det kan ju bli kanonväder nästa vecka. Men idag var det i alla fall kallt, så kallt att jag tog strumpor och så kallt att jag nästan frös om fingrarna. 18 maj idag och jag har inte solat ute en enda gång.

Kollade bakåt i bloggen några år på just maj. Förra året solade jag ute 16 och 17 maj, den 21 var jag till badet men badade inte. Den 28 maj fanns det svenska jordgubbar att köpa.

2013 cyklade jag till badet 10 maj. Var svinkallt i vattnet men blaskade på mig vatten och doppade

mig snabbt som satan. Men solen sken så låg där och solade hela dagen. Det fina vädret höll väl i sig en vecka, sedan blev det sämre ett tag.

2012 skriver jag den 18 maj att det varit lustig vår, att jag bara solat 2 gånger. Men redan den 21 blev det så fint att jag solade ute.

Och den 27 var jag och badade och det var skönt i vattnet och det var fler som vågade sig i.

2011 solade jag ute redan i april och 21 april var jag till badet jag åkte till då ( hade inte flyttat hit då ).
Men jag var inte där för att bada, utan för att fota i solen. 31 maj fanns svenska gubbar.

2010 upplevde jag också som seg enligt bloggen. Precis som i år då. Sommarvädret kom alldeles i början av juni. Undrar när årets sommar ska komma på riktigt?

Blodtryckstagning och det ena med det andra idag. Blev lätt haltande lunk till vårdcentralen, för plötsligt fick vänstervaden för sig att den inte ville vara med riktigt. Men det gick över så hem blev det sakta promenadtakt. Skulle gärna ha gått lite snabbare eftersom det var kallt, men känner mig orkeslös i kroppen och även trött i både kropp och sinne. Få se på onsdag om HB-värdet sjunkit. Det känns nästan som det.

Blodtrycket var 101/73 och pulsen 89. Väldigt lågt övertryck kan jag tycka, bara det inte går under 100. Vid andra mätningen ( de tar två ) var det 107/68 och pulsen 90.
Dagens mage är hanterbar, men jag känner som vanligt av den. Borde äta något snart, men dels är jag inte hungrig och dels vet jag inte vad jag ska äta och sedan har jag inte minsta lust att styra med mat. Känner mest för att lägga mig i soffan och blunda en timma. Och så får det bli.