EN SKITDAG

Moppen på huvudet och kola i hjärnan och förlamad i sinnet. Typ så. Vankar runt i ultrarapid i någon form av robotkänsla ungefär.
Med andra ord händer ingenting hos mig i dag. Jag tror aldrig att jag kommer att bli vän med min rakade skalle. Håret är ju en del av ens person och varje morgon drar jag på någon av mina små mössor för att slippa möta skallen i spegeln. Tycker själv det är lite löjligt, för en del har det ju bra mycket värre. Den här tjejen tex. Fullt frisk och så ändrades plötsligt livet på grund av en geting.

Jag kommer mig som sagt inte för med någonting idag och får dåligt samvete för att jag inte tar vara på ännu en fin, solig dag. Tycker att jag är en ynklig, patetisk figur idag. Så himla svårt är det ju inte att ta ett kliv över de hinder jag tror ligger framför mig. Så stora är de inte. Men jag försöker ändå att tycka om mig lite och ger mig den här dagen och tillåter mig att sitta och tycka synd om mig själv. Jag vill ju inte att andra ska göra det. Men i gengäld måste jag ta mig i kragen resten av veckan.  Ska snart fixa lite mat i alla fall. Hittade en Mairestad på flaska längst in i skåpet där jag har vinstället. Den måste vara kvar sedan i julas. Har lagt in den i kylen som dryck till maten. Med den som grund ska jag sedan skriva en lista så det blir lite struktur på dagarna. Finns ju hur mycket som helst som jag kan passa på att göra nu när jag har tid. Fast så är det ju lusten, men ibland måste man nog bara tvinga sig. Går det så går det.

 Jag sitter inte och fläktar med ett papper för att få svalka. Papperet är ett brev som kom på posten idag och som inte gjorde mig gladare precis. Från Försäkringskassan. Jag är tvungen att betala de 2.500 som de anser att jag fått felaktigt i aktivitetsstöd. Senast 25 augusti. Jag är tillräckligt livserfaren och har uppfostrats att göra rätt för mig, så att betala tillbaka något man fått som man inte skulle haft, är helt okej. Men i det här fallet har jag inte gjort något fel. Felet har märkliga kvinnan på AF gjort och tack och lov har jag beslutet kvar på att hon skrivit att jag var i program till 31 maj. Hur många gånger har jag inte haft glädje av att jag sparar på alla papper? 

Det hon däremot sa i telefon 17 juni..... att man inte blir utskriven förrän sjukpenningen är klar.... är ju bara muntligt. Men då skrev hon ut mig. Jag var faktiskt hundra på att de skulle förstå att jag inte tillskansat mig pengar medvetet. I två månader nu har jag inte haft varken aktivitetsstöd eller sjukpenning. Juni gick med hjälp av skatteåterbäring och krediter och denna gick ju också fast med hjälp av socialbidrag och en månad utan el, tv och telefonräkningar. Men hur kul är det med socialbidrag? Sedan tillkom peruk...3000, ettans sista hyra...3000, och nu återbetalning.... 2.500. Hur många arbetslösa, sjukskrivna har 8.500 i buffert? 

 

När man då ändå är halvvägs nere på botten både mentalt ( men det är bara idag ) och ekonomiskt, då kan jag lika gärna köra all in. Därav min önskan om en tillfällig allmosa. Kontonumret är ett extrakonto jag har, på en annan bank än min vanliga. Det finns inget kort eller något kopplat till det och i nuläget är det väl så gott som tomt. Därför anser jag det vara riskfritt. Jag hoppas det snart blir klart med sjukpengarna, så ekonomin stabileras upp åtminstone lite. Men just nu är det flera hål som behöver fyllas. Jag sänker mig i mina egna ögon med det här, men jag kan tyvärr inte komma på något annat. Låna är inget alternativ, det skulle bara få mig mer fast i press och skuldgarnet. Jag är ju redan skyldig bankkrediterna jag har.
Eftersom jag har svårt att ta emot något utan att ge något tillbaka, så har jag funderar på vad jag kan ge er här på bloggen. Jag har ju en mapp med sexnoveller som jag skrivit under de sista tio åren. En del är väldigt personliga och baserade på möten i verkligheten, men någon finns säkert som är mer allmän. Det är en ide'. 

Ringde ungdomskompisen igen idag, utan resultat. Det är alltså hon som sagt att jag ska ringa när jag mådde bra efter behandlingen sist och jag sa att då blir det framåt fredag ( fredagen som varit ). Hon är mer konservativ än jag vad gäller teknik så det vet i sjutton om hon ens har så hon kan se missade samtal. Nu kan de ju vara borta förstås. En mobil har hon i alla fall och använder den typ som jag, alltså knappt inte alls. Bredband har de inget. Jag blir lite småtjurig på det här också. Ska vi ses i år så ska vi göra det denna vecka. Så tolkade jag överenskommelsen också eftersom hon har semester nu. Jag ska se om jag har hennes mobilnummer någonstans och slänga iväg ett sms att hon kan ringa själv när hon har tid och lust. 

Inte omöjligt att hennes dotter läser mitt svammel här och då kan du ju hötte åt din mor *ler*.

Hostan är hanterbar dagtid, ett och annat anfall, men när jag lade mig igår och precis satt mig tillrätta med kuddarna bakom ryggen och boken i knät så satte den igång. Men brydde mig inte om att ringa idag. Jag har ingen feber och mår ju för övrigt bra. 

Nu närmar sig klockan sex så jag bör nog försöka få lite riktig mat i mig snart. Gått och småätit under dagen så är inte speciellt hungrig, men ska väl vara snäll mot kroppen och ge den lite näring. Och lite öl, ett glas sådär.