onsdag, september 24, 2014

GÅRDAGENS TV samt LITE LÄNKAR

Idag har jag slafsat i mig stuvad spenat och ägg, som fick bli dagens mat. Sitter med flera sidor uppe och antingen skriver jag om allt, eller så tar jag bara en del. Det blir som det blir efterhand som jag skriver.
Jag har också letat fram usb- minnet med sexnovellerna jag skrivit. Var nog 9-10 stycken. Fler än jag trodde. De flesta är självutlevda, men några påhittade. Och de flesta självutlevda är från slutet av 2003 och början av 2004, när jag träffade både betalande och icke betalande. När jag precis börjat med hobbyn och höll på att avveckla mina nätdejtande, sexvänner som träffade mig gratis. Men fanns även några senare skrivna. Jag blev lite småkåt när jag läste dem och även sugen på att skriva mera. En påhittad var inte klar. Funderar på att lägga in den i bloggen så får ni ge förslag på fortsättning. För att engagera er lite *ler*. Men ni ska få en annan om en stund. En lång, där första delen är upplevd och andra delen en fantasi som vi pratade och fantiserade om tillsammans.

Jag lovade ju att ge något tillbaka som tack för de pengar jag fått av några av er. Tittade in på kontot igår, men nu fanns inget mer inkommet. Jag är lite kluven till att lägga ut saker jag skrivit på bloggen, för vem som helst kan sedan göra den till sin och ev. kommer jag någon gång när allt annat som jag tänkt mig skriva är klart ( om hundra år alltså ) att försöka ge ut en novellsamling med erotiska berättelser. Jag vet, det vimlar av dylika. Men det är inte lätt att skriva bra om sex, utan att det blir plumpt och vulgärt eller upprepande. Jag upprepar själv märkte jag, ord och benämningar återfinns i flera.
För att frångå detta så bör jag nu i oktober få redovisning från förlaget som gav ut "Rapport från en arbetslös".  Första kvartalet var så där, men jag satte ju royaltyn lågt för att kunna ha ner priset. Nu får jag mail då och då att boken uppmärksammas osv, så ska bli intressant att se om och hur den har sålts. Fast uppmärksammats betyder ju inte att folk köpt den. Men det vore guld värt för mig om det kommer in lite extra kronor på kontot.

Den här vackra kvinnan var gäst i gårdagens " Min sanning". Ja jag tyckte hon var både snygg och sexig. Brottsmålsadvokat med inriktning på hedersvåld,  Elisabeth Massi Fritz. För mig helt okänd. Men jag undrar, för det slog mig igår, om inte Katarina Wennstam som skrivit min onkologpocket känner till henne. I boken förekommer nämligen en brottsmålsadvokat med syriskt påbrå och jag fann likheter mellan den fiktiva i boken och den riktiga i programmet.
Trots ett tilltalande yttre så fick hon inte mina sympatier ändå. Lite översittartyp enligt mig, med långsamt utdraget prat och flera åsikter som jag inte delade alls. Fattar faktiskt inte hur man kan ha sådana åsikter. Tänkbart att hon är en riktig radikalfeminist, fast det är ju inget jag vet. Intressant ändå att lyssna.

Sedan for jag mellan ettan och fyran i går kväll som jag skrev. Jenny Strömstedt på fyran och Ann Söderlund och Sanna Lundell på ettan om medberoende. Det sistnämnda som jag tänkte kunde bli intressant, var nästan dåligt. Tycker jag alltså och jag har nog inte medhåll av så många kanhända. Det är ju ett viktigt ämne, men jag kan tycka att det debatterats och gjorts dokumentärer och skrivits böcker och det ena med det andra i oändlighet om just missbruk och hur de medberoende fått lida. Visst är det viktigt för de berörda att få delge sin historia och de två som medverkade i gårdagens program var intressanta, eller vad man ska kalla det för . 

Men jag fick intrycket att det mesta handlar om Ann och Sanna. Att det är deras bekräftelsebehov som står i centrum, även om deras engagemang med all säkerhet är äkta. Det hade varit bättre med andra neutrala programledare där de här två bekräftelsesökande kvinnorna kunde medverkat med sina historier istället. Så tycker jag.

Då var det mycket mer intressant att lyssna på denna man hos Jenny S. Ison Glasgow.  Jag kände faktiskt inte till honom heller, fast han tydligen är en känd rappare. Nu lyssnar jag ju inte på rap, vilket förklarar saken kanske. Han kom till Sverige med sin mamma från USA, berättar han och de hade ingenstans att bo. Han började i skolan, men ingen ifrågasatte vart han tog vägen efter skolan. De sov på parkbänkar och tog dagen som den kom ungefär. Mat åt de när de hade. 
Men så ödmjuk han verkade vara. Känner ingen avund mot de som har eller hade det bättre och har så himla sunda åsikter. Jag tror man blir ödmjuk när man själv går igenom svårigheter.
Han har också i dagarna gett ut en bok som det står om i lokalblaskan. 

Då är frågan om jag ska slopa tjejen som fick rätt i Förvaltningsrätten mot socialtjänsten och beviljades bidrag till studentmössan. Jag vet inte riktigt vad jag tycker faktiskt.  Var ju bra att hon inte fick hela studentkostnaden betald av soc. Av egen erfarenhet vet jag att det kan dra iväg väldigt, med balklänning ( som är praxis i vår stad ) och studentklänning, frisör, skor, middag på studentkvällen med skolan, champagnefrukost, mottagning hemma.

Det här tycker jag ni kan läsa. En asylsökande i Kramfors som behövde läkarvård för utslag och fick ambulansfärd till sjukan. När han sedan skulle hem hade han inga pengar till buss, inte heller till medicinen. De får 24 kr om dagen som ska räcka till allt. När de ringde migrationsverket fick de till svar att han kunde gå tillbaka. En sträcka på fem mil. Man undrar hur någon seriöst kan säga en sådan sak? Nu fick han till slut skjuts av tidningen Ångermanland.
– Vi har inte råd med någonting. Sverige borde stänga gränserna och inte ta emot fler flyktingar än man kan ta hand om. Jag vill arbeta, men det finns inga jobb. Jag trodde inte att det skulle vara så här illa i Sverige.
Så säger han själv.

Idag skriver Aftonblaskan om det här asylboendet.  Det är för jäkligt kan jag tycka. Tar vi hit folk så måste vi kunna ordna någorlunda vettiga levnadsformer för dem. Även om det bara är tillfälligt. Men det handlar bara om pengar. Allt idag går ut på vinster. Pengar går före människan, före eleven, före den gamla, före flyktingen, före den arbetslösa, före den sjuka, före dagisbarnen. Jag kommer aldrig att förstå. 

Jag har en länk till om äldrevården. Men struntar i den nu, för har en del att skriva om det och det här inlägget är ju redan så långt . Nu kör vi lite sexnovell på det.  

Inga kommentarer: