tisdag, maj 19, 2015

REGNIG, TRÅKIG TISDAG

Det blev varken något vil eller någon mat igår efter att jag bloggat. Jag satt kvar vid datorn och slösurfade. Hamnade på en blogg. Undviker ju i regel bloggar som är skrivna av andra cancersjuka, om den inte sticker ut och det gjorde den här. En 45-årig tjej som 2012 fick diagnosen äggstock eller om det var äggledarcancer vid ett läkarbesök för urinvägsinfektion.

Länken går till den nuvarande bloggen, men finns länk där till den gamla bloggen. Jag började läsa från början och klockan blev både sex, sju, åtta och mer. En positiv tjej med humor och livsglädje, fotograf. För att få ut något av den här cancerskiten så började hon ett projekt med att fota skalliga cancerkvinnor och det blev en bok. Jag har läst om det förut, men inte läst hennes blogg. Precis som jag ville hon inte visa sig utan peruk. Det var en hel del igenkännande.... som att känna sig som en betraktare fast man visste att det handlade om en själv.

21.55 började Filip och Fredrik och då stängde jag av, tog bananen jag aldrig åt på tåget hem i söndags och en liten burk med gröna bönor och la mig i soffan.

Men då kände jag hur infernalisk trött jag var, så efter att Flink testat glass så stängde jag av tv-n för att gå och lägga mig i sängen. Men så långt hann jag aldrig, jag somnade med lamporna tända överallt. Vaknade som vanligt efter ett tag, men orkade varken gå upp och släcka eller förflytta mig till sängen så sov hela natten i soffan.
Halv sju gick jag upp. Magen är nästan alltid bra när jag vaknar på morgon, utom förra onsdagen då. Sedan efter några timmar kommer det jäkla magsuget krypande. Så ock idag förstås, så jag pillar i mig det ena och det andra i ett försök att det ska lugna sig. Vilket det inte gör längre. Men det har inte övergått i direkt illamående än och det hoppas jag inte det gör idag. Jag tog till slut en av de tabletter jag tar på morgon innan gifterna, för magsyran. Fast det blir ingen skillnad.

Jag kan inte påstå att jag är lika trött som igår så att jag vill sova. Men trött i kroppen och noll lust och inspiration att ta tag i något. Fast jag tror både kropp och sinne skulle må bra av en liten promenad.

Men hur kul är det i det här vädret? Känns som att det regnat hela tiden sedan jag vaknade.
Idag måste jag försöka få i mig lite mat även fast jag inte är det minsta hungrig. Blir nog bara ett paket nudlar, men det är i alla fall bättre än inget. Hade en tanke förut att koka upp lite frysta hallon och göra hallonsås, som sedan fick kallna och sedan göra en skål mannagrynsgröt. Men det känns som ett för jobbigt tilltag just idag.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra resten av den här tråkiga majtisdagen. Att äntligen ta mig för att titta på Tusen bitar vore ju ett alternativ och samtidigt kanske glömma mage och regn för en stund. Men jag känner inte riktigt för det. Jag vill helst undvika soffan tills i kväll.

Att vira in mig i en pläd och göra det bekvämt i fåtöljen med en bok är ett annat alternativ. Stor risk att jag efter tag somnar och det kanske jag bara skulle må bra av. Klockan är ju inte så mycket än så det skulle nog inte bli några problem att somna i kväll/natt ändå.

Helst skulle jag just nu och just idag vilja vara en liten katt som blev ompysslad och klappad. Det är inte ofta jag känner så, men ibland så. Det behovet är jag ganska säker på att alla har i mer eller mindre varierande omfattning.

I morgon är det dags för gift igen och det låter väl knas att säga att jag ser fram emot det. Men den dagen och dagen efter har jag de senaste gångerna mått rätt bra. Och det beror inte på gifterna, utan på Kortisonet och det andra jag tar då. Men om det blir så den här gången kan man ju inte veta.  

2 kommentarer:

Unknown sa...

Greta
Sänder en virtuell kram. Hoppas att morgondagens behandlingen går bra.

Gretas Svammel sa...

Tack...Hans-E... det gick bra.